torsdag 17 oktober 2013

Lookin back

Finns inget som är så intressant till att komma på att man faktiskt bloggar lite då och då och läsa sina senaste inlägg. Hur saker och ting var som de var och hur man kände då.
Det är så himla skönt att ha slutat skolan, kan inte ens beskriva. Nu gör jag det jag vill på mina egna villkor, inte för någon annans skull, utan för min egen.

Jag bor, lever på The House. Är nog där oftare än vad jag är hemma nu för tiden.
Jag har börjat få hålla i egna klasser där ute, jobbar alltså nu ute på The House. Det är roligt roligt och extremt givande både för hjärna och kropp. Man lär sig mycket om sig själv också. Är så glad att få chansen till att göra detta. Går inte heller att beskriva.

Det som jag senast jobbade som mest på var att hitta mjukheten, och det är något som jag alltid kommer att få kämpa med. Eller mjukheten, skulle snarare säga att det handlar om att hitta dynamiken. Jag börjar känna hur jag ska göra, men det har med att göra med musikalitet också, som inte är min starka sida direkt. Men jag kämpar på. Försöker också röra mig mer dansant och tänka att allt inte behöver vara så mycket hela tiden. Stort är bra, men ibland är det även de små och enklare sakerna som gör hela grejen. Kämpar också med att försöka cleana mina rörelser. Step by step, not step and step. Sjukt svårt, men mycket sitter i huvudet. Det är mest mentala bitar som ligger i vägen just nu, de svåraste att handskas med, men jag kämpar på. Skam den som ger sig.

Johnnie är ju här just nu, en helt Amazing dansare och koreograf precis som Ingela. Vi får chansen att dansa för honom nu under dessa veckor som Ingela tar hand om bebben. Jag har lärt mig så himla mycket nytt utav honom, speciellt inom teknik. Mycket piruett-träning, som jag egentligen har väldigt svårt för, men jag älskar det. Ju mer man övar, desto bättre blir man. Jag satte 2 helt perfekta piruetter förra veckan. Jag klarade av det. Bara att känna det gjorde att jag känner mig jättemotiverad till att klara 3 nu och så vidare. Sjukt svårt, men hade det varit lätt hade det inte varit roligt heller.
Man övar också in sin förmåga att ta in ny koreografi, att snappa upp fort. Det är något som jag har lite problem med ibland. Så det är sjukt bra övning.

Vet inte om jag skrev något om det här men jag har ju varit i Karlstad också. Och det var bland det bästa jag gjort i hela mitt liv. Det svåraste, läskigaste men lätt det bästa. Så mycket som jag lärde mig om mig själv. Jag insåg saker som fick mig att vända och ändra inställning totalt. Till det bättre. Att våga lita och tro på mig själv. Lärde mig bland annat att stå på händer, arbeta mer spiral, röra mig smidigare på golvet osv. Hur mycket bra som helst. Och jag träffade helt fantastiska människor som inspirerade mig oerhört mycket. Att komma bort och se annat var verkligen nyttigt, och få klara sig själv och känna att man faktiskt klarar av mer än vad man tror. Underbart.

Nu håller jag dessutom på att försöka komma upp på tåspetsskor. Att kunna dansa på tåspets. En dröm jag haft sedan jag varit liten. Så varje dag sätter jag på mig de där (jävla) skorna ;) upp och ner, releve, sänk, demiplie osv osv. Det är sjukt svårt och jobbigt, men jag börjar göra framsteg. Omöjligt är det inte. Jag SKA komma upp på de där skorna.

Sen nu så består de kommande månaderna av hårdträning, stretching och förberedelser. Jobbar mot drömmen.

söndag 9 juni 2013

hello there

Det var länge sen jag skrev här haha.
Men det har hänt en hel del också.
Är uppe ur min downperiod som jag kämpat med ordentligt i ett antal månader nu. Usch och fy så mycket som man kan förstöra för sig själv. Never getting back to dat again!

Mina 3 år på estet är slut, kan knappt inse det själv. Är så van vid att åka ner varje onsdag morgon och gå in och danssalen och veta att man ska dansa hela dagen. Kommer sakna det absolut, men det känns också som en stor frihet, då 3e året inte varit det roligaste eller mest motiverande heller, och det har haft sina orsaker.  Men det har jag lagt bakom mig nu.

Jag har upptäckt att det man tänker verkligen sätter grunden för hur man blir, agerar och känner. Negativa tankar föder negativa känslor, självkritiska tankar föder dåligt självförtroende osv.
Man är själv ansvarig för sina tankar och man kan alltid välja att tänka positivt eller negativt, även om allt runt omkring en känns mörkt.

Senast jag skrev var mitt största fokus på att hitta mjukheten i dansen, och det är väl fortfarande den största delen. Och tekniken såklart eheh.
Men har fått höra på senare tid att jag börjat hitta mjukheten och smidigheten lite mer. Det är sjukt svårt men det börjar nog komma lite sakta men säkert. All förändring sker inte på en dag, det tar tid. Och det är tid som är väl värd att vänta på.

Det som känns mest nervöst nu är betygen, jag hoppas verkligen inte att jag har sänkt mig. För då vet jag vad jag ska göra, tänker inte sitta tyst som en mus isåfall.

lördag 24 november 2012

Im back on track, nu kör vi!

Jag har tagit en liten paus från bloggandet då jag haft en liten downperiod, och det kan behövas ibland. Men nu är jag redo att köra, och är taggad som fan. Här ska det inte få rum för negativa tankar numera, bara positivt tänkande och peppande.

Har varit lite omotiverad ett tag inom dansen oxå, men känns som jag börjar hitta tillbaka som vanligt.
Det jag håller på att jobba med nu är att jag ska slappna av, inte stressa upp mig på lektionerna , då blockerar jag bara saker för mig själv. Ska ta ett djupt andetag och bara köra på, det är ju männskligt att göra misstag vafan.

Min största utmaning just nu är att jag håller på att hitta min mjuka sida av dansen, försöker hitta mitt lugna och mjuka rörelsemönster. Och det är inte lätt jag kan säga, när jag egentligen är precis tvärtom. Har hur mycket power och hårdhet som helst, men när det kommer till den andra biten, ja då är det mycket svårare. Tips jag har fått är att bara öva, stretcha, och sen kolla klipp på youtube.

Nåt riktigt positivt är att jag känner hur stark jag börjar bli,inte så konstigt när jag dansar så mycket, men känner hur musklerna kring kroppens center börjar komma mer och mer, armarna med och även i rumpan. Härlig känsla, att vara stark alltså.